Kärlekskrank.
Solen hettar så himla mycket att jag knappt kan andas, världens mest naturliga sak känns bara så otroligt tungt och jobbigt. Bakfyllan och illamåendet stiger upp i svalget.
Att ligga på en filt i det torra gräset är bara obehagligt, för det känns som att myrorna kryper över hela kroppen. Jag viftar med armarna för att bli av med alla flugor, men det är omöjligt. Lyssnar på så många podcasts att batterierna på en fulladdad telefon tar slut. Är så utmattad och trött, men kan inte sova.
Det känns bara sämst, när ens hjärta hellre vill vara någon annanstans. När huvudet bara inte kan sluta tänka och älta.
Och att inte veta när man får komma här ifrån, eller vad som kommer hända när jag är tillbaka.