Och jag älskar att du nästan ramlar omkull av minsta vindpust, men ingen vind kan blåsa omkull oss nu.

Känns nästan lite magiskt när man sitter på den gröna bussen en lördagmorgon, regnet smattrar mot fönsterrutan. Luften är fuktig och tjock av dimmiga moln, Markus Krunegård sjunger om korallrev och vintergator i mina hörlurar och jag är fortfarande alldeles sömndrucken.
Livet | | Kommentera |

Tack för frukosten. ❤

Livet | | Kommentera |

Tusen vägar, ingenstans att gå.



Studentmottagning
Tullenkvällar
mysa megamycket
tycka synd om hjälplösa ankor
spelning i Vagnhärad
och äntligen få träffa några av de finaste guldklimparna på denna jord.
Bild | | Kommentera |
Upp